Jag önskar ta del av kvinnors berättelser om deras upplevelser av födande, vilken förberedelse de/du gjorde och stödet du fick på förlossningen, svårigheter mm. Så skriv och dela med er, jag tar tacksamt emot berättelser och kommenterar om ni vill det.
Att födas är en av de största händelserna vi alla är med om i livet. Det är viktigt att det blir så bra det kan bli. Om upplevelsen blir svår kan det påverka många delar i livet. Det viktigaste är att förstå att vi kan påverka vår upplevelse. Kvinnan kan påverka sin upplevelse genom att släppa negativa tankar och rädslor som producerar hämmande substanser i hennes kropp och vi som barnmorskor kan påverka genom vårt sätt att tänka och vara. Födande kvinnors och barnmorskors berättelser behöver komma fram för att vi ska kunna förändra vården.
Idag satsas det långt mycket mer på att utbilda och fortbilda barnmorskor och förlossningsläkare inom teknik, t.ex. ultraljud än det satsas på fortbildning av hur vi stöttar kvinnor att släppa negativa föreställningar och förväntningar och gå in i födandet och hur vi får personal att jobba mer medvetet närvarande och med tillit till processen.
Vi behöver öppna ögonen och ta till oss den senaste forskningen som ännu inte hunnit in i våra skolböcker och förstå att vi kan göra så ofantligt mycket mer med en ökad tillit och en djupare närvaro – vi påverkar varandra i mötena långt mer än vi vill föreställa oss.
Det finns idag forskning på att stödet till kvinnan är det viktigaste för att hon ska få en bra upplevelse av födandet och då inte vilket stöd som helst. Ett stöd som präglas av stress, osäkerhet och rädsla smittar av sig och stjälper mer än hjälper. Kvinnan behöver ett stöd som utstrålar trygghet, värme, tillit till processen, kärlek till människan. Det smittar också av sig, de känslorna behöver kvinnan vara omgiven av i den utmanade situation som det är att föda ett barn.